Biologi och världsbildPosted by kai Wed, March 24, 2010 11:26:28HUMUS
Selman Abraham Waksman var en amerikansk vetenskapsman bördig från Ryssland som verkade under 1900talet ungefär samtida med Albert Einstein. Han fick Nobelpris 1952 för arbetet med markens mikrobiologi och jordbakterier och för upptäckten av det som nu kallas för antibiotika. Waksman ansågs vara en av de hundra mest framstående människorna under förra seklet men är idag i stort sett frånvarande i det allmänna medvetandet. Hans forskning ledde till utvecklingen av antibiotika medan exempelvis Einsteins verk ledde fram till atombomben.
Waksman var mikrobiolog och hans fokus var humus. Hans arbete var banbrytande på samma sätt som watson och Crick som knäckte den genetiska koden. Genom waksmans arbete synliggjordes jordens mikrobiella ekosystem och humus grundläggande roll för markernas fruktbarhet och hushållning med energi, vatten och näringsämnen. Han författade ett 80tal böcker och producerade ett mycket digert antal artiklar inom sitt ämnesområde.
Waksman dog 1973 och nu 2010 känner alla till antibiotika och betydelsen av kärnvapen men väldigt få vet något om humus.
Humusbegreppet är egentligen mycket viktigare än relativitetsteorin såtillvida att det beskriver själva grunden för hela biologin. Det handlar om energins och näringsämnenas kretslopp i naturen. Om vi tänker oss alla levande arter som en superorganism så utgör humus vårt gemensamma tarmsystem. Det som händer där är med andra ord helt livsavgörande för organismens, hela naturens liksom vårt eget fortbestånd och välfärd.
I humus frodas organismens tarmludd i form av växternas rotsystem tillsammans med rotliknande nätverk av svampmycel och mycelliknande vävar av jordbakterier. I humus verkar en oerhörd mängd arter av aeroba och anaeroba mikroorganismer som nedbrytare och som reglerar nybildningen och differentierar kompositionen av humus. Det är humus som gör jorden och markerna levande. Utan humus är det öken. Man kan också se det som markens förrådskammare, källaren som vi har att leva av under magrare tider och som vi fyller på i tider av välstånd. Olika former av miljöstress blir lättare att uthärda när förråden är välfyllda.
Så vad är då humus för något utöver den mörkt bruna till svarta jordfärgen. Svaret är att det i stort sett beror av de olika lokaler där det bildas. Det bildas humus i sjöar, komposter, skogar, våtmarker, kärr och torvmossar till exempel och beroende av livsformerna som lever i systemen kommer humus kemiska och fysiska beskaffenhet att variera. Nedbrytningen av organiskt material skapar många organiska komplex där en stor del utgörs av ligninbaserade ämnen tillsammans med protein, kolhydrater, alkohol, aminosyror, fetter och mångahanda kolföreningar mm. Proteinkällan är till dels växt och svampprotein men den största delen kommer från döda jordbakterier. I humus bavaras biomassan så att det döda materialet hinner återintegreras i levande mångfald i stället för att gå upp i rök eller lakas ut. Humus är vårt energi och näringsmedium, en buffringszon i marken för regeneration, föryngring och fortbestånd av hela ekosystemet, livet på planeten.
För humus och vår framtid är det viktigt att värna om och se till att organiska material och ämnen i så bra kvalitet som möjligt återförs till markens livsformer för en god utveckling av humus och liv.
Detta är vårt kanske tyngsta argument för att jobba med EM teknologin. Med EM får vi mera humus!
mvh Kai VW för Greenfoot mars 2010
Odling och trädgårdPosted by kai Fri, October 02, 2009 18:45:02Lite nya EM Fakta från vetenskapliga rapporter från Europa
Det efterfrågas då och då vetenskapliga referenser för EM Teknologin och vi har nu dykt ner i de Europeiska analerna för sådana och hittat en del. Det är nu främst odlingen vi har syftat på och vi har funnit material från LWG (Bayerishe Landesanstalt fuer Weinbau und Gartenbau), från HDLGN Kassel-Oberzwehren (Hessisches Dienstleistungszentrum fuer Landwirtschaft, gartenbau und Naturschutz Öko Team Hessen.) och från lantbruksuniversitetet Wageningen i Nederländerna bla. Det är med andra ord seriösa och fristående undersökningar enligt vedertagen vetenskaplig praxis av etablerade institutioner för den typen av verksamhet i Europa.
De tyska rapporterna omfattar fem undersökningar om lök, gurka, tomat och julstjärnor och de Nederländska som vi tittat på är 2 rapporter om försök med säd och potatis.
Bayerska LWG gjorde 2004 en ganska grundlig kontrollodling med EMa bevattning(3,3ml ema i 2,6liter vatten per m2/vecka) Samt EMX Keramikpulver (3,5g per m2) Detta resulterade i genomsnitt i 7 tomater extra per m2 eller drygt 1 kg+ per m2. Det ansågs vara en lönande investering.
I Hessen genomfördes också 2004 en serie försök med EM men då med hela programmet dvs Bokashi kli-mäsk ympning/myllning av jorden följd av ett antal EM bevattningar under växtperioden. Detta gav produktionsökningar om 5-20% och bekräftade att markens mikroliv liksom växternas ämnesomsättning förbättrades.
Förbättrad ämnesomsättning innebär här främst att grödan är i stånd att balansera närsalterna optimalt. Förutom ökad produktion innebär det starkare tomatplantor och Julstjärnor för avsalu. Med andra ord rätt färg, storlek och härdighet hos plantorna i fas med avyttringsperioden. Såväl Lök som tomater och gurka svarade positivt på EM. Gurkorna gav 16,8% mer än kontroll utan EM.
Med Tysk grundlighet analyserades även markerna efter skörd och det visade sig finnas mindre outnyttjade närsalter i marken med EM tillämpad odling. Växterna hushållade bättre med gödslet respektive det ökade mikrolivet i marken binder salterna biologiskt. Biomassan i jordarna ökas och det innebär mindre läckage till sjöar och grundvatten.
Namnet som står under rapporterna från Hessen är Theodor Echim
Med enbart EM bevattning brukar resultaten vara omväxlande. I Nederländerna gav enbart EM Bevattning av korn inget mätbart resultat medan Potatis svarade upp rejält.
PPO projectnr. 32.500.619.00 (ZW3431)och PPO projectnr. 3250061900 (ZW3306) Wageningen 2008 av Hanja Slabbekoorn en Peter Dekker, redovisar en tämligen omfattande undersökning av potatis relaterat med olika gödslingsmetoder. Våra kunskaper i Holländska är betydligt svagare än i Tyska men med viss hjälp av lexikon kunde vi konstatera att EM Bokashi gödslingen och EM bevattning hade en positiv inverkan på produktionen.
Enbart konstgödsel, 275kg N/ha,255kg K/ha, 122kg P/ha gav 61,8 ton potatis/ha
Med Bokashi som komplement och ersättning av motsvarande mängd konstgödsel, dvs exempelvis 46kg N ungefär lika med 4 ton Bokashi/ha gav 65 ton potatis/ha Respektive komplementär EM bevattning gav 64,5 ton potatis/ha
Den andra rapporten var om korn och här gav Bokashi också en signifikant produktionsökning som liksom i de Tyska rapporterna hänfördes till en bättre ämnesomsättning och förlängd mognadsprocess hos kornet. Däremot gav enbart EM Bevattning inga påvisbara resultat.
Produktionsökningen var från 6,5 ton/ha utan Bokashi till 6,7 ton/ha med Bokashi
Äggviteämnen enbart konstgödsel 9,5%, Med Bokashi 9,8% respektive EM Bevattning 9,6%.
Som helhet mycket positiva rapporter och som eftertryckligt visar på möjligheterna med EM Teknologin både ur ekonomiska, produktionsmässiga och miljömässiga synpunkter.
Dryftade Kai VW för Greenfoot HB
Allmänt & DebattPosted by kai Fri, June 26, 2009 23:18:38Medierna skyggar för de stora frågorna
Ett tema bland vetenskapliga bloggare i USA just nu handlar om medias skygghet när det gäller klimatfrågan.
I mars 2009 samlades ju ungefär 1500 vetenskapare från hela världen i Köpenhamn för att uppdatera forskning och prognoser och kunskaper om människans medverkan i den pågående klimatförändringen. Detta som en förberedelse och upptakt för det stora politiska miljömötet i Danmark i december detta år. En diger rapport från vetenskapssamhället publicerades av Köpenhamns Universitet, Synthesisreport climate kopenhagen 2009. Rapporten varnar för att de gamla prognoserna från 2007 måste justeras uppåt. Målet att begränsa temperaturökningen till endast 2 grader verkar allt svårare att uppnå liksom att havsytan stiger snabbare än väntat.
Mötet liksom den följande rapporten verkar ha kommit i kläm och syns inte i mainstream nyheterna.
Även debatten om hur stor del av utvecklingen som hänför sig till mänskliga aktiviteter får allt klarare och tydligare referenser i konkret vetande. Det råder en samsyn om att det fortfarande är möjligt att påverka utvecklingen till det bättre dvs att de stora katastroferna kan undvikas. Detta förutsätter dock ett betydligt mycket större globalt engagemang än vi hitintills kunnat se spår av.
Återigen är det mycket klart att vi står inför en fortsatt uppvärmning med tilltagande dramatiska förändringar.
Samma skygghet hos media har väckt liknande förvåning när det gäller uteblivna reaktioner på exempelvis IEA, International energi agency´s rapport hösten 2008 som bekräftar att oljeproduktionen nu har toppat och inte kan motsvara stigande efterfrågan längre. Snarare förväntas en tilltagande minskning i produktionen ske och som kommer att ersättas av kol under en begränsad tid. Även kolet som tidigare rapporterats skulle finnas för hundratals år, har nu krympt till c:a 30 år. Det är även så ganska beska piller för tillväxten och globaliseringen. Media verkar ha drabbats av någon slags chock inför dessa aspekter av vår gemensamma verklighet och säger ingenting alls om läget. Börjar vi elda upp än mera kol så stegrar vi temperaturökningen ytterligare.
Både klimatfrågan och energifrågan ställer oss inför att möta stora och dramatiska förändringar och som vi redan börjar känna av. Strategiskt behöver vi utveckla planer såväl på gräsrotsnivå som på högsta politiska nivå. Många ser energi och klimatfrågan just nu som en mycket större utmaning än ett eventuellt nytt världskrig.
Långsiktigt hållbar samhällsutveckling får en tilltagande existentiell tyngd framöver och det är verkligen dags att börja tackla omställningar och anpassningar till våra verkliga betingelser.
DEN STORA TRENDEN förväntas handla om att odla sin egen mat. Globaliseringen måste kompletteras med motsvarande lokalisering. Vi lever trotts allt allihopa tämligen lokalt och det är i lokala nätverk som vi säkrar våra existenser och förhoppningsvis kan uppleva trygghet.
Allmänt & DebattPosted by kai Thu, June 25, 2009 12:42:42Vem tjänar den sk utvecklingen och eller globaliseringen?
Vetenskapliga diskussioner och undersökningar i Brasilien, se bloggen Brazzilian thoughts
Deforestation does not lead to development
Categoria: Environment
Escrito em Junho 21, 2009 5:30 PM, por Carlos Hotta
Den visar att i vilket fall befolkningarna inte tjänar något på den brutala avskogningen som pågår där.
Det är bara det första avverkningsskedet som ger ett litet ekonomiskt uppsving i de berörda områdena. Därefter när skogsråvaran levererats återgår situationen till samma armod som rådde tidigare. Ingen varaktig utveckling har skett i regionerna som levererat.
Detta faktum blir allt hetare ämne för debatter i Brasilien. Skogsskövlingen skall också ses i det historiska perspektivet att mänskligheten just blivit varse att det naturbruk som funnits där tidigare lämnar vittnesbörd om ett oöverträffat produktionsutbyte per areal överhuvud taget på hela planeten.
Det är Terra Preta arealerna i Brasilien som skapats av tidiga indianbefolkningar och utgör ett världsarv för forskning och utveckling med obeskrivlig betydelse för världsgemenskapen. Terra Preta indikerar möjligheterna att åstadkomma en helt ny eller gammal nivå av produktivitet som kan nära planetens befolkning utan att förtära miljön. En ursprunglig Permakultur som fungerat i tusentals år och fortfarande fungerar.
Detta unika världsarv står som ett stort utropstecken och som en kontrapunkt till den utveckling som just nu bedrivs och som bara handlar om konsumtion av råvara och industriell utveckling. Vi är väl alla medvetna om den naturkatastrof som nu organiseras i Brasiliens modernisering av regnsskogsområdena.
De som tjänar på denna utveckling är just de stora industrikoncernerna, bolagen och de som äger dessa. Det blir allt färre och större bolag och utvecklingen tycks skena mot en slags industriellt monopol på liv, mat och mark som kontrollerar allt och alla på vår planet.
I tidigare inlägg har jag redovisat en del siffror med några år på nacken vad gäller konstgödsel och bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel 30 miljarder dollar, Konstgödsel 46 miljarder dollar och utsäde 17 miljarder dollar. I runda slängar en industriell grundförutsättning för produktionen med ett värde på c:a 100 miljarder dollar och som expedieras av en handfull aktörer på planeten. I dessa aktörers totala verksamhet är dessa summor bara ett av många segment.
De stora bolagen driver inte bara de industriella komplexen utan organiserar hela samhällen och stora regioner med ett milisliknande organisations och administrationsmönster. Ett företag sköter rubbet. Man undrar vad demokratibegreppet egentligen skall betyda numera.
Det kan kännas övermäktigt att göra något åt det här med globalisering men det finns stora och mäktiga rörelser i befolkningarna själva, i oss själva och som utvecklar och värnar om Lokaliseringen det vill säga de lokala ekonomierna och vår trygghet i att maten är hemma eller nära odlad.
Mindre globalisering och mera lokalisering
Odla själv och odla nära är trenden! Och inte bara mat utan även relationer.
Mvh kaivw
Allmänt & DebattPosted by kai Sun, June 14, 2009 14:02:00Ännu en replik med dedikation till Marit paulssons utspel.
http://www.youtube.com/watch?v=Iq6jpkDNxtI Vandana Shiva ger ett oerhört kraftfullt och sant perspektiv på de frågor om mat och pengar som de flesta av oss aldrig hör talas om. Se videon som tyvärr utesluter de som inte förstår Engelska.
Vandana Shiva har skapat och leder Research Foundation for Science Technology and Natural Resource Policy, New Delhi. Hon är en av de fruntimmer som inger hopp för vår planet.
Allmänt & DebattPosted by kai Wed, June 10, 2009 13:20:30Marknadsfakta om bekämpningsmedel och konstgödsel.
Bekämpningsmedelsmarknaden globalt är värd c:a 30 miljarder Us dollar.
Två fjärdedelar är ogräsmedel, 1 fjärdedel vardera är svamp och insektsmedel.
En trettiondedel, c:a 1 miljard dollar handlar om icke producerande enheter dvs privata trädgårdar, parker och golfanläggningar mm.
Den sektor som gäller exempelvis golfen kan med andra ord uppskattas till c:a 120 miljoner Us dollar.
Användandet av bekämpningsmedel som ökat nästan exponentiellt under senare halvan av 1900talet har under 2000talet minskat med några procentenheter per år vad gäller volymerna. Prismässigt har det delvis vägts mot en successiv fördyring av preparaten. Utvecklingstiden för en pesticid är i genomsnitt tio år och kan dra en produktionskostnad på 40-60 miljoner Us dollar.
Konstgödselmarknaden däremot stiger med 10-15% per år och hade 2007 ett värde på 46 miljarder Us dollar. Produktionsmässigt finns fortfarande en sund buffert mellan produktion och efterfrågan. Något mer produceras än efterfrågan vilket skapar en stabil marknad. Det är naturligtvis viktigt eftersom det är avgörande för livsmedelsproduktionen på planeten.
Framför allt 2 aspekter måste övervägas mycket noga och som grundas på faktiska omständigheter: Peak oil och Peak fosfor! Olja är nödvändigt för kväveproduktion och fosforn är likaledes avgörande för den levande ordningen. Såväl olja som fosfor har uppmärksammats vara ändliga och vikande tillgångar. Båda dessa resurser borde vara föremål för seriösa avväganden och offentliga samtal. Kanske borde oljan reserveras för kväveproduktion i stället för charterresor med flyg och kanske måste vi utveckla nya förhållningssätt till vår egen avföring. Våra fekalier är snart den enda fosforkällan. Enligt officiella uppgifter kan fosforn vara förbrukad i en nära framtid(max 50 år).
Big Chema och pharma omsätter c:a 75 miljarder dollar/år bara på konstgödsel och bekämpningsmedel. Det är under detta paraply vårt ekosociala fält befinner sig och där vi försöker omsätta EM-teknologin, och andra ekologiska och biologiska alternativ som kan utgöra grunderna för en hållbar samhällsutveckling.
Vår ekonomiska verklighet är än så länge inte ens märkbar i de stora aktörernas kaffekassa. Det ekonomiska trycket i marknaden gör det svårt att omsätta förändrings och förnyelsestrategier i praktiken. Politik, ekonomi, vetenskap och regelverk utgör en i det närmaste symbiotisk samverkan som värnar om den bestående ordningen.
Även om politisk mainstream börjat nosa på den geopolitiska verkligheten och vars fakta är väl kända och utredda sammanhang så är informationerna ännu en potatis i hetaste laget. Det ser också ut som ett vanskligt komplex. Utöver minskade energi och råvarutillgångar kommer befolkningsutvecklingen. Jordens befolkning fortsätter att öka och förväntas nå en kulmen ”peak” på nio miljarder 2050. För närvarande närmar vi oss sju miljarder. Nittonhundrasjuttio hade vi nått den första miljarden.
Befolkningskurvan verkar med en liten fördröjning följa energikonsumtionen dvs. handlar till mer än 90% om tillgång på kol,olja och kärnkraft. De allra mest optimistiska prognoserna håller för troligt att triaden kol olja och kärnkraft kan ta oss ungefär till 2050.
Den mera utbredda uppfattningen bland experterna sätter gränsen inom mycket snävare tidsramar. 2020 anses vara ett realistiskt antagande men många varnar för att det kan gå mycket fortare än beräknat. Den lätt tillgängliga energin är redan förbrukad och kolet oljan och uranet som vi använder idag blir snabbt allt dyrare att producera.
Det stigande priset på energi gör att tilltron till långfristig betalningsförmåga minskar vilket enkelt uttryckt är de bakomliggande orsakerna till den innevarande ekonomiska krisen som man oftast glömmer bort att ta med i rapporteringen.
Även tolkat utifrån de mest optimistiska prognoserna står vi inför omedelbara krav på förändring och omställning av vår hushållning med energi och naturtillgångar.
Detta borde vara något även för Marit Paulsson att fundera på.
Vedertagna kunskaper framhåller att vi behöver 10-20 år för att ställa om infrastruktur och teknologi för förändringar av energihushållningen.
I dagsläget finns inga andra alternativ än att minska energiförbrukningen mycket radikalt.
Kretsloppstänkande och maximal återvinning är en existentiell nödvändighet.
Ekologisk samhällskultur är nu i verkligheten en överlevnadsfråga med liknande tyngd som ett världskrig.
Med positiv organisation och öppenhet, kan vi mycket väl få uppleva ett glädjefullt, uthålligt postindustriellt samhälle framöver, men.
om vi fortsätter att titta bort medan kriserna djupnar blir prognosen skrämmande.
Utmaningen är att hitta snabba vinster på långsiktig förändring så att vi blir motiverade att skrida till handling innan det blir för sent.
EM kan vara ett av svaren
Mvh kai vogt westling
Källor:
L. Young, World Pesticides, Study, #636. Cleveland:The Freedonia Group, November. 1994.
Crop Life International Annual Report Phillips McDougall 1 May 2007Research and MarketsLaura Wood, Senior Managerpress@researchandmarkets.comCopyright Business Wire 2009
Richard Heinberg ”Peak everything”m.fl. titlar
Biologi och världsbildPosted by kai Tue, November 25, 2008 18:47:03
En första provuplaga före jul! Beställ snarast för att säkra årets bästa julklapp 149kr + porto. storlek är A5 beräkna portot efter postens påsar. Beställ genom att sätta in pengar på vårt bankgiro eller plusgiro 5604-0835 pg 405691-7 ange som referens namn och antal böcker. Skicka oss ett mail med namn och adress uppgifter och uppgift om betalning, samt om ni vill ha boken inslagen och eller signerad till kai@greenfoot.se
mvh Kai och Anja. Se följande läsprover:
Biologi och världsbildPosted by kai Tue, November 25, 2008 18:05:10Innehåll
Kungörelser 6
Förord 7
DEL 1 En vetenskaplig resumé
15-20 miljarder år av evolution 11
Från Materia till Bakteria 12
Autokatalys 13
Tidsfaktorn 13
Varde Liv och det blev bakterier… 15
Prokaryote och Eukaryote 16
Generna 16
Vårt ursprung handlar också om vatten 21
Bakterier anlägger den biologiska ordningen 24
Storlekar 26
Fermentation 26
Kvävefixering 27
Svältperiod 28
Fotosyntes 28
Lagringsenzym 29
Oxidation, syreförgiftning 30
Bioinformationsteknologi 32
Symbios 33
Allt liv som äger rum idag integrerar ursprungligt
bakteriellt know how 35
Våra egna kroppar bär livets hela skapelsehistoria 36
Allting är förbundet i en dimension av samtidighet 37
Från tanke och känsla till materia 40
Co-existence, Co-prosperity och Co-intelligence 41
Alla behövs 44
Världsbilden 44
Den Symbiotiska Människan 45
DEL 2 EM Teknologin 48
Ett steg i rätt riktning mot samarbete med naturen 48
EM en multimikrobkultur 51
Hur och varför fungerar EM Teknologin 55
EM Teknologins historiska bakgrund 58
Utan goda jordar får vi ingen mat 59
Mikrobympning 62
EM Kulturens tillblivelse 63
EM Teknologins synergieffekter 64
EM för mänsklig konsumtion 66
Från Bakteria till Materia, EM-Keramik 68
EM rehabilitering av vattenmiljöer 70
Tillämpningar
EM Teknologins grunder 72
EM Teknologin i hushållen 73
EM Teknologin i samhällets tjänst 75
Naturbruk 77
Paradoxen symbios och antibiotika? 78
Allvaret i miljöproblemen 82
Slutord del 1 och 2 85
Den nuvarande bioteknologiska utvecklingen...87
DEL 3 Hoppingivande och måhända
filosofiskt provocerande följdtankar av en uppdaterad världsbild 94
Den traditionella verklighetsuppfattningen 95
Den verkliga makten ligger i nuet! 96
Tes nr 1: Ögonblicklig upplysning är möjlig för alla. 98
Tes nr.2: Verkligheten är en fråga om medvetande. 100
Tes nr 3: Medvetenheten är en skapande kraft som formar verkligheten. 102
Tes nr 4: Våra objektiva sanningar är
konstruktioner. 104
Tes nr 5: När inre behov inte kan tillfredställas löper vi risk att förföras av galenskap och måste ompröva våra behov. 108
Tes nr 6: Genom upplysning, ögonblick av sanning, kan hela vår verklighet förändras. 111
Tes nr 7: Medvetandeförändringar kan vara
epidemiska. 115
Sista orden 118
Litteraturförteckning 119
